Sofia och Per Jørgen´s värld

Igår hade var jag på en annurlunda föreläsning..
Mannen som skulle ha föreläsningen jobbar som marinbiolog och hade en docktorgrad i ämnet. Spännande, för man undrar vad det har och göra med oss konst och hantverks-lärare. Så sätter han igång sin powerpoint och börjar prata om sjöjungfrur (havsfruer). Hela klassen lyssnade storögda och koncentrerat på vad mannen betättar. Och det hela blir en otroligt komisk föreläsning. Föreläsaren var jätteduktig och kunnig om sjöjungrur, och hade en väldigt humorisktisk ton hela tiden. Det var flera kilon av sjöjungfrubilder. Han berättade hur sjöjungfur blivit avbildade genom tiderna, från 3000 f. kr. till idag, olika skjärtfenors utseenden (bladskjärtfenan är den vanligaste, fick jag lära mig), att det finns tvåskjärtade sjöfungfrur och tvinnskjärtade, vilka egenskaper de har, var man kan hitta sjöjungfrur i Oslo mm.
Man funderar ju lite på hur mycket nytta vi egentligen har av all den sjöjungfru-kunskapen, men det var väldans roligt!

 Jag har varit uppe i Umeå i några dagar. Min mormor fyllde 90 år i torsdags. Tänk att ha levt i 90 år! Min 6-åriga brorson utbrast "Gammelmormor har funnits sedan första världskriget!" Och tänk... det har hon ju! Så länge. När hon var 5 år blev det kvinnlig rösträtt i Sverige. När hon var 40 år sändes de första tv-sändningarna i svensk television. Och det skulle dröja fram till hennes 70 årsdag innan datorns framväxt bredde ut sig ordentligt. Tänk så mycket hon har upplevt.
Jag må hon leva uti hundrade år, och det är ju bara tio år till det!
Länge leve livet, och länge leve mormor. HURRA!

Det är fredag och jag har trädamm i mina inre organ.
Vi har trä- och metallprojekt i skolan så idag har jag sågat och hyvlat och slipat och sandpapprat på min blivade vägghylla. Så nu har jag träflisor i fingrarna och trädamm i lungorna. Det känns som om man är tillbaka på lågstadiet och slöjdundervisningen. Det var ju 12 år sedan jag hyvlade sist, och det är ett fantastiskt verktyg. Så idag slår jag ett slag för träslöjden!

Idag har jag fått rundvisning på högskolan i Oslo.
Halva min klass hade idag förmedling på konstindustrimusseumet, det ska jag ha nästa vecka, resten av klassen skulle få rundvisning av en lärare på skolan. Klockan 12 skulle vi träffas. Jag kom dit kvart i och väntade och väntade...och väntade. Jag ringde till några också, för att se om det var någon som skulle komma. Men inte då.... När klockan var fem över var jag på väg att gå, men då kommer det fram en dam och frågade om jag tillhör "avdelning för estetiske fag" -Ja sa jag, är det dig vi ska ha rundvisning för? Jag fick positivt svar på den frågan. -Men det verkar som att det bara är jag som kommer, sa jag tillbaka.
Men det gör inget, sa hon. Då tar jag en liten rundvisning för dig.
Vilken service, man tackar!!
Så jag fick sitta i en föreläsningssal helt ensam och fick ett föredrag om Oslos historia, från 1850-talet fram till idag. Hon var en pratglad dam med en fin powerpoint-presentation. Mycket intressant!
Sen gick vi ut på rundtur i de olika husen på högskoleområdet, det har varit ett gamalt ölbryggeri från början. Hon visade all konst som är utställt och berättade om konstnärerna bakom dem och arkitekterna bakom husen, vad som är nytt och vad som är kvar av de gamla byggnaderna, jag gick brevid och lyssnade intresserat. Jag tänkte att vad bra att jag kom dit, så hon fick dela med sig av allt hon kunde, och att jag fick en privatomvisning, inte illa!
Så nu har jag så mycket kunskap om min skola så det är inte klokt :o)

Idag kom det otäckt besök hit. NRK-mannen kom hit med ett belåtet ansiktsuttryck. Så lyckades han få mig till att erkänna att vi hade tv, sjutton också!
Men vi ska ju snart flytta så då är det bara att säga upp det där tvabonnemanget.

Idag kom det en stor röd bil utanför oss, en sådan med en lång "arm" med en korg längst upp. Som en sån där hiss som brandbilar har. På den hissen stod det två killar. Jag förstod verkligen inte vad de skulle göra här, fören de kom helt upp till vårat fönster. Det visade sig att de var fönstertvättare som skulle göra rent alla fönster på hela fasaden. Fantastiskt vilken service, nu ser vi ju ut igen!

Snorre Bakos är en liten kille på ca tre år. Väldigt söt ,sprallig kille. Jag förklarade för Snorres mamma när hon funderade på att döpa honom till det, vad det betyder i Sverige. Hon bara log.

En ständigt aktuell fråga i min värld handlar om choklad. Jag har haft en stor diskusion med en klasskompis angående Norges och Sveriges stoltheter och kära chokladmärken Marabou och Freja.
Båda märkerna har blivit uppköpta av Kraftfoods och har samma utseende på omslagspapperet och från början samma symbol; den välkända enbenta storken. Jag menar att det inte är någon större skillnad på smaken. Min klasskompis påstår det helt motsatta, hon menar då, såklart, att Freja är godare och Marabou för söt. Jag menar att hon tycker det för att Freja ligger varmast om hjärtat för henne.
Men, jag är inte den som är den. Nu har jag köpt en marabou-chokladkaka, så ska vi utföra ett test. Så ska vi få reda på om vi kan peka ut det rätta märket på chokladen. Det blir spännande att se resultaten.

Jag har dessutom försökt att förklara för flera norrmän att Maraboustorken ingår i den verkliga storkfamiljen som bor bl.a. i Afrika. Men nejdå, här är det och förblir Freja-storken. Marabou-storken är fel. Det riktiga namnet är Freja-stork. Det är härligt med lite små kulturkrockar ibland.