Los Madridos

Tillbaka från Madrid och utan bagage! Igen! Detta händer ju förra gången jag var ute och flög med PJ, då försvann båda våras väskor. Men nu försvann bara min. Och denna gången hade jag kommit ihåg att lägga nycklarna i handväskan, så denna gången kom vi in i lägenheten med en gång.

Men Madrid. Vilken vacker stad! Fast det var överraskande kallt, så har vi haft det exellento, splendido, magnefico!

Förkyldhjälten

Idag har jag lycktas genomföra några bra saker, trots att jag varit dunderförkyld.
Jag lyckades stoppa en ficktjuv från att stjäla av en dam på bussen. Det är jag riktigt nöjd med. Jag blir så arg på folk som tar saker som inte är deras. Riktigt dålig moral att stjäla från oskyldiga människor. Men nu vet jag hur en av dem ser ut, hans kompanjon också. Så ser jag dem igen så ska jag stoppa dem en en gång. Jag ger mig inte!

Så har jag fått hem de två Arne Jacobsen 7an-stolarna som jag och pj köpt på auktion på hans jobb. Vi hade ju egentligen högsta bud på fyra stolar, två mörkblålila och två oranga, men vi fick bara två av dem! En i varje färg dessutom! Men , men så är det, vi har nu iaf de två i gott förvar hemma. Fint blev det vid symaskinen.

Det var tugnt i huvudet på jobb idag. Det kändes som om huvudet är en stor ballong. Så trodde jag att jag slutade en timma för tidigt.

Råda bot

Ingefära, chili och lime fungerade inte alls. Och det smakade fruktansvärt illa, och brände i halsen av chilin. Jag är mycket sjukare idag och imorgon ska vi ju åka. Tråkig timeing att bli sjuk på.
Husknep iall ära, men jag är hellre sjuk än att trycka i mig vitlök pappa!
Jag ska istället följa Dambergs tips, vatten, vatten, vatten så man kissar ut förkylningen. Det är betydligt mycket godare än de förra knepen.
Och så skadar det ju inte med placebo-effekten. Om jag bara intalar mig själv att jag kommer bli så mycket bättre imorgon, slår det nog in!

Det gamla årliga

Så här när hösten är som bäst kommer den alltid. Speciellt när man har planerat en resa om några dagar. Då kan man ge sig sjutton på att den kommer... trots att man druckit vatten i mängder, käkat c-vitaminbomber i veckor, klätt på sig ordentligt innan man går ut, inte gått ut med blött hår osv. Förkylningen är ett faktum. Fasiken!
Men för att försöka råda bot på den, såhär två dagar innan vi reser till Madrid, har jag fått ett terecept av min klasskompis Maria. Ingefära, chili, lime- eller citronskivor. Koka i 10 min, sila, häll i kopp med honung och drick.
Oj, oj, jag grämer mig till smaken. Jag som inte är superförtjust i starka saker. Ingefärate är ju jättegott, men chili. Men, men ska man bli frisk så! Nu har jag en stark lukt av ingredienserna i lägenheten. Bara att provsmaka och hoppas på det bästa!

Vad som helst, hur lätt som helst!

Man får en uppfigt i 3dim. form/Skulptur där man får göra vad man vill, med vilket material man vill, så länge man har en bra idé. Vad ska man göra då!? Man kan ju göra vad som helst. Nej, jag måste sitta ner och slänga ut idéer, jag har ju ingenting att binda det till, inget tema, ingen begränsning, shit vad krävande!

kling, kling

Det är tråkigt när jobbet ordnar julmiddag och man inte får reda på det fören man kommer dit som festen ska vara och alla jobbarkompisar ska dit, men man själv är uppsatt på jobb hela kvällen. Typiskt när man går som timmeanställd. Men jag snek mig in efter jobbet och fick minsann lite julmat jag också.
Ordföranden i huset där vi bor har hittat Pelles idkort från marknadshögskolan nere vid boderna. Hon ringde och sa det till honom och vi bestämde oss för att gå ner och se. Och där i en öppen bod låg lite av Pelles grejer ute på golvet, en serietidning från Italien, en knapp, en liten svart tyghund och andra småsaker, varför nu någon skule vilja ha det? Och varför har de lagt sakerna där inne? Många frågetecken... Men nu har vi snurrat en stor metallkedja runt dörren så jag hoppas att det ska hindra dem från framtida inbrott.
Den första snön har fallit, ej lagt sig, men den fanns iaf i luften!
I fredags fick jag den bästa kommentaren jag någonsin fått! Så när jag någon gång tvivlar på mig själv igen, ska jag låta den klinga i mitt huvud.

Ibland så...

Ibland är det rlktigt bra att vara jag. Att ha som egenskap att inte slänga ting som man kan ha nytta av i framtida skoluppgiften. För nu sitter jag i slutet av arkitektperioden och ska bygga upp min husbåt som modell i skala 1:50. Vad behöver man då? Jo, arkitektpapp, eller annan papp som bokpapp tex. Och vad har jag i skåpet efter examensuppgiften förra året? Vilken pressision, vilken sammanträffning, vilken husbåt det kommer bli!

För övrigt såg jag lite på Mtv Music awards igår och jag måste bara påpeka några ting. Amy Winehouse, okej att hon gör bra musik och har en egenart i rösten, men bespara henne sådanna uppträdanden, hon var ju så borta att hon visste knappt var hon var, och ännu mindre vad hon sjöng. Det gör ont i mig att se en människa så långt borta.
Det hela blev ju inte bättre av att Snoop ledde showet, obehagligare kille får man leta efter. Han ögon lyser av droger och ögonlocken hänger så långt ner att han snart inte kommer att kunna se längre. Jag tycker han är riktigt obehagligt läskig.
Men jag såg ett riktigt bra klipp från när U2 vann ett pris för några år sedan, det handlade om tacktal och det var precis när testningen av atombomber i havet var på tabloiderna. Bono sa engagerat: "What a city! What a country! What a bomb! What a misstake! What a looser you have as a president! What are you gonna do about it?"

Bono, what a king!