Sofia och Per Jørgen´s värld

Det är fint att träffa en vän som man inte träffat på länge. Man blir liksom så glad över att man inte tappat personen. När man inte hörs av på jättelänge då flyger bara veckorna förbi och förbi, en efter en och tillslut är det över ett års sedan man hördes av sist och ett och ett halvt år sedan man sågs, trots att man bor i samma stad. Så blir det när båda har mycket att göra. Sista året på skolan var ett väldigt intensivt år, men nu när hösten har kommit tänkte jag passa på att träffa mina vänner så mycket som jag kan eftersom jag sen inte kommer se någon av de på fem hela månader. Det kommer kännas väldigt konstigt, men de månaderna kommer nog gå väldigt fort.

Kulturnatten igår blev fin. Med kulturnatt-klistermärke på jackan gick vi på spökvandring på Akershus fästning, såg på fyrverkerier, tittade på dansfilm på taket på operan och gick in i den nya operasalen, riktigt stilig, speciellt ridån. Vi missade, eller valde bort kanske är mer korrekt, den nederländska komidien som gick på Klingenberg, jag hade gärna sett den, men jag ville ju se operasalen. Annars är det härligt med helg. Ikväll ska jag titta på magdans.

Ikväll är det kulturnatt i Oslo. Och igår var det den årliga akerselv-vandringen, där man går längst med hela akerselva och ser på olika kulturinslag längst vägen. Den infaller alltid på höstdagjämningen, så från och med nu kommer kvällarna bara bli mörkare. Men det är mycket kultur nu...

Jag har haft känslan av att jag tycker vissa saker i samhället är viktigare än vad andra tycker. Eller så är det bara så att det inte är någon som tar upp dem. 
Hela tanken började idag med att jag fimpade en cigg som låg och pyste på gatan. Så blev jag så misstänksam mot alla som gick framför mig. Vem var det som kastat den där? Var det han där tro...eller hon? Men det spelar ju ingen alls roll vem det var, men bara att det faktum att vissa gör så, det stör mig.
Likadant som det stör mig oerhört att man inte låter folk gå av bussen innan man själv går på, utan att man tränger sig på, helst med barnvagn också, så de stackarna inne på bussen inte har någon som helst chans att gå av . 
Jag tycker också det är otroligt äckligt med folk som kissar på öppen plats, vuxna som barn.

För att inte tala om vad tags stör mig. Det är så fruktansvärt fult. Jag blir bara så arg.
Jag har förståelse för att vissa vill väcka tankar och skriva sin åsikt på ställen som folk kan läsa det på, det är inte alls det som stör mig. Det är alla skitfula crewnamn på tre till fyra bokstäver som ingen människa kan veta vad det står för. KNX är ett sådant exempel. För allt jag vet så kanske den gruppen står för något skitbra, men antagligen inte. Jag blir bara asarg när jag ser att de skitat ner ännu en vägg eller staket, också med tanke på att de skriver samma fula skrift tio gånger på rad. Våga lägga av!
FOS också, skitstövlarna som klottrar ner hela de nya tunnelbanevagnarna. Jag har lite inside info om att det står för "fuck oslo sporveier", jävligt intelligent? ...nej! Oslo sporveier gör ju att hela staden går runt. Okej att man tycker lokaltrafiken borde gå lite oftare, och kanske till fler ställen, men det kommer ju aldrig hända så länge puckon som FOS gör så att oslo sporveier får lägga ner miljarder av kroner för att göra rent de helt nya tunnelbanetågen.
Aåh dessa Idioter till tagare!

Nu har vi kommit ett steg närmare vår resa. Igår var vi och pratade med resebyrån och bokade in första destinationen Mexico 14 januari. Så det är det enda som är spikat och klart. Därifrån ska vi kanske till Guatemala, Honduras, El salvador, Panama, till Lima sedan välja mellan San diego, Buenos aires, San paulo eller Rio, över till Syd afrika, Mozambique och kanske Madagaskar, tillbaka till Syd afrika för att flyga till Indien, från Indien till Singapor, Malaysia eller Thailand, runt omkring i sydöst-asien, för att flyga till Hongkong och åka upp till Peking för att resa hem. Något sådant i stora drag. Det blir ju härligt!

Jag är inte skapad för att inte göra något skapande kreativt. Jag har studerat 6år på konstnärliga utbildningar och jag känner mig endå inte mättad. Jag vill göra mer, lära mig mer. Jag som gjorde färdigt min bachelor i juni och redan i oktober får jag kreativ skolabstinens. Denna ständiga söknad efter att hitta det man brinner för och det man ska livnära sig på. Jag tror att detta halvåret på IOGT-kontoret kommer vara jättebra för mig, här har jag ett jobb där jag känner att man bidrar till något viktigt. Ett halvår med resa jorden runt kommer också vara otroligt bra. Få perspektiv på allt och inte traska runt i samma gamla fotspår. Sen, efter det, får jag se vad jag vill, om jag bestämmer mig för att ta master eller om jag söker mig till något annat.

Idag sa jag till Gustav på jobbet att jag känner mig så nördig ibland. Varför då, undrade han.
Jo, för att jag har så många åsikter och speciella hobbys. Ja, du är ju lite vänstervriden hehe, svarade han.
Ja, sa jag, och så är jag vegetarian, nykteriskt, feminist, så spelar jag domino och frisbeegolf.
Ja, du är faktiskt jävligt nördig, sa Gustav då
Japp jag sa ju det, men det är bra att vara nörd alltså! Jag är stolt jävligt nördig!
Gustav är inte nörd, han säger att han bara är speciell. Ett unikum. Gustav är Kung Unikum.

När tre personer inte kan bestämma var man ska åka för att ta en söndagspromenad kan man göra följande. Okej, vi tar nästa t-bane som kommer åker den 10 hållplatser går av och går första höger andra vänster tredje höger osv. För att se var man kommer. Jag, Pelle och JT kom till Kalbekken. Där hade vi aldrig varit förut. Det började regna när vi gick av t-banen men det stannade inte vår plan. Vi gick och gick höger, vänster, höger, vänster och tillslut kom vi till en fin liten bygård där det stod ett minnesmonument om den familj som hade ägt gården, hon hade varit bonde och han hjultillverkare och fiolinist. Sen åkte vi hem.