Ibland så...

Ibland är det rlktigt bra att vara jag. Att ha som egenskap att inte slänga ting som man kan ha nytta av i framtida skoluppgiften. För nu sitter jag i slutet av arkitektperioden och ska bygga upp min husbåt som modell i skala 1:50. Vad behöver man då? Jo, arkitektpapp, eller annan papp som bokpapp tex. Och vad har jag i skåpet efter examensuppgiften förra året? Vilken pressision, vilken sammanträffning, vilken husbåt det kommer bli!

För övrigt såg jag lite på Mtv Music awards igår och jag måste bara påpeka några ting. Amy Winehouse, okej att hon gör bra musik och har en egenart i rösten, men bespara henne sådanna uppträdanden, hon var ju så borta att hon visste knappt var hon var, och ännu mindre vad hon sjöng. Det gör ont i mig att se en människa så långt borta.
Det hela blev ju inte bättre av att Snoop ledde showet, obehagligare kille får man leta efter. Han ögon lyser av droger och ögonlocken hänger så långt ner att han snart inte kommer att kunna se längre. Jag tycker han är riktigt obehagligt läskig.
Men jag såg ett riktigt bra klipp från när U2 vann ett pris för några år sedan, det handlade om tacktal och det var precis när testningen av atombomber i havet var på tabloiderna. Bono sa engagerat: "What a city! What a country! What a bomb! What a misstake! What a looser you have as a president! What are you gonna do about it?"

Bono, what a king!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback